Barnmorskan och shopping

Idag följde J med till barnmorskan. Jag tog blodprov som såg bra ut, blodtrycket såg också bra ut, och magen hade växt som den skulle. Ännu är lilltjejen inte fixerad, och hon har inte sjunkit ner ända till blygdbenet. Men det behöver hon tydligen inte vara än. Det får mig att undra om det ändå inte kommer att dröja ett bra tag innan det blir någon bebis för vår del.

Efter besöket fick vi kolla på ett par filmer. Privat filmvisning på MVC, jättebra! Den första handlade om profylax - andning under förlossningen. Det var jättebra, vi försökte träna lite under tiden. Men när man skulle råma som ett djur, så blev det lite för mycket, och det var svårt att hålla sig för skratt. Jag fick hem övningarna på papper, så jag ska försöka öva hemma. Fick också med mig en TENS-apparat, som jag också ska försöka öva lite med. Tänker att det, precis som andningsövningarna, kan vara en distraktion från smärtan.

Efter besöket blev det en tur på stan för att köpa lite grejer som kommer att behövas den första tiden. Amnings-BH köpte jag, med byglar. Det är lite av en chansning, men kvinnan i affären berättade för mig precis hur den skulle sitta för att jag inte skulle få problem. Den satt jätteskönt, så jag hoppas verkligen att jag kan använda den utan att få mjölkstockning. Den kostade 600 pix, så jag hoppas verkligen att den kommer till användning också av den anledningen. Men när det gäller BH:ar är det ingen bra idé att köra budget, har jag lärt mig. Sen tänker jag att jag får ha ett tajt linne precis i början när mjölken rinner till. När allt har normaliserat sig lite kanske jag kan köpa en till, med eller utan bygel.

En sväng till Babyproffsen blev det också. Några nappar, en supermjuk filt, och en amningskudde. Nu kan jag packa väskan inför förlossningen!

Föräldraledig

Idag jobbade jag min sista dag. Nu ska jag vara hemma ett helt år. Känns jättekonstigt. Samtidigt börjar jag känna mig lite nervös - nu är det allvar! Har fortfarande inte köpt amnings-BH (kom inte iväg i fredags), och inte heller packat förlossningsväskan. Är nog en bra idé att göra det nu! Ska försöka fixa det sista imorgon när jag ändå ska ner till stan. Det är mysigt att J kommer att vara ledig en hel vecka till, känns lyxigt att ha så mycket tid tillsammans. Det finns en hel del jag skulle vilja göra här hemma, men nu har mina fötter börjat svullna och de ömmar om jag traskar omkring för mycket. Så vi får se hur mycket jag orkar. Jag behöver ju vila upp mig inför förlossningen också. Stödstrumpor hjälper bra, men det hjälper inte helt och hållet.

Men ansökan om föräldraledigheten måste jag lösa snarast. Har många semesterdagar som jag plockar ut nu, men från 27 jan vill jag ha pengar från F-kassan. Allt är förberett, så det borde inte bli några problem. Hoppas jag.

Nu ska jag verkligen försöka njuta av de dagar som ligger framför. Så här lugnt och skönt kommer det inte att vara på många år framöver. Så spännande, det som nu är på gång!

V 38 (37+0)

Nu känns det som att det börjar bli dags att packa förlossningsväskan. Idag ska jag och svärmor gå en sväng på stan, och då tänkte jag inhandla en amnings-BH. Det får räcka med en än så länge, det går ju inte att veta hur stora brösten kommer att bli. Jag avskyr BH:ar utan bygel, så jag vet inte om jag kommer hitta något som jag tycker om. Vill ha mycket stöd för bysten, och jag tycker inte att bygellösa BH:ar ger det stöd som behövs. Det känns direkt i ryggen. Samtidigt rekommenderas det ju att man inte har byglar som riskerar att klämma åt brösten och orsaka mjölkstockning. Ryggont eller onda bröst? Pest eller kolera? Kanske man kan köpa en BH med bygel att ha ibland? Svårt alltså.

Annars är babykläderna tvättade och spjälsängen bäddad. När jag har packat förlossningsväskan är vi så redo som vi kan bli. Sen är det bara att vänta på att den lilla behagar ploppa ut.

Magbilder

Dags för lite magbilder! Magen har sjunkit lite, och det känns minsann. Känns som att jag ska falla isär ibland när jag går omkring för att det trycker så. Jag har traskat omkring och fixat en del de senaste dagarna, och det känns i kroppen. Men vi har det bra!

God jul på er allihop! Ta hand om er.

V 37 (36+0)

Apparna säger lite olika, antingen räknas jag som fullgången idag eller om en vecka. Spelar egentligen ingen roll, det är ju så nära! Jag är verkligen nyfiken på hur förlossningen kommer att bli, den första tiden, att vara mammaledig - allting. Samtidigt är jag glad om det dröjer ett par veckor till, behöver ännu lite mer praktisk och mental förberedelse. Hinna träna med TENS-apparaten, tvätta babykläder, packa förlossningsväska, köpa amnings-BH. Imorgon: julstädning, på söndag kommer svärmor för att fira jul.

90%

Nu har alltså nio tiondelar av graviditeten passerat! Känns fantastiskt! Är trött som stryk, men nu är det inte långt kvar. Var tvungen att visa bilden, har precis lärt mig att ta en skärmdump med telefonen. Innan hände det bara oavsiktligt, när jag hade telefonen i fickan...

En månad

Idag är det en stor dag - det är exakt en månad kvar till BF. Galet. Nu hoppas jag att jag föder strax innan BF, min privata gissning är den 15:e. Jag har låtit några vänner gissa, och lovat ut ett pris till den som gissar rätt. Läste någonstans på nätet att rent statistiskt föder de flesta åtta dagar efter beräknat datum, så jag försöker att mentalt ställa mig in på den 25:e för att inte bli helt knäckt om jag skulle gå över. Hoppas dock att det inte blir den 19:e, för då får hon dela födelsedag med morsan, och det är kanske inte så kul för henne.

Barnmorskan och sista FUB

Sov dåligt inatt igen, men hade en ledig dag och tog sovmorgon ända tills en vän ringde och väckte mig. Hon frågade om hon fick komma förbi och sa att hon hade något till mig. Det visade sig att hon hade köpt en massa blöjor till mig som present. Blöjor är väldigt billigt i Norge (typ 1/4 av priset), och hon har en bror som jobbar i Oslo. Han hade köpt till hennes barn, och då hade hon fixat till oss också. Blev superglad, hur omtänksamt är inte det? Blir så tacksam för mina fina vänner!

Sen var det dags för barnmorskan. Blev lite nervös när hon först inte kunde hitta hjärtslagen, men sen hördes de klart och tydligt. Lilltjejen ligger med huvudet nedåt, men är inte fixerad än. Blodtrycket var bra, och jag fick väga mig för första gången sedan v 25. Hade bara gått upp fem kilo, låter väldigt lite tycker jag, men barnmorskan verkade inte bekymrad. Vi pratade lite smärtlindring inför förlossningen. Jag vill ha en TENS-apparat, och hon skulle beställa en till nästa besök. Man måste ju träna lite med den innan, så man vet hur man ska använda den. Känns skönt att ha hemma när värkarna sätter igång.

Idag var det avslutning på FUB. Nu känns det som om vi har lärt känna varandra, lite bättre. Vi kommer att ha BVC på en annan VC, men vi fick ändå vara med på återträffen någon gång i mars. Återigen - de är verkligen fantastiskt bra på det stället, lika smidiga som med vaccinet. Men jag vill ändå ha den vårdcentralen som ligger närmast, plus att jag känner den tjej som ska bli min BVC-sköterska, och det känns kul, tycker jag. Jag lovade att fixa en Facebook-grupp så att vi kunde hålla kontakten med de andra från föräldragruppen. Det känns verkligen nära nu! Och bara en dryg vecka kvar till jul och två veckor till föräldraledighet!  Känner mig så förväntansfull!

Kan inte sova

Vaknade när J gick och lade sig för en dryg timme sen, och nu är det svårt att somna om. Åt ingen kvällsmat, så jag har ätit lite yoghurt och mackor nu. Snart kanske John Blund hälsar på, hoppas det.

Igår blev det lite dramatiskt. Jag bestämde mig till sist för att ringa 1177 för min smärta i bröstet. Jag googlade nämligen runt lite och insåg att det kunde vara blodpropp. När jag insåg det, förstod jag också att jag förmodligen skulle få åka in på kontroll, och nu var det bara två timmar tills jag skulle börja jobba. Men hälsan går ju först. Och mycket riktigt. Blev hänvisad till förlossningen, som ville ta in mig till deras läkare. Mycket bättre än att få vänta på akuten, så det var ju snällt. Dessutom fick vi en provkörning dit, så nu vet vi vart vi ska ta vägen om några veckor. Väl där fick jag lämna urinprov. Sen kom det in en annan tjej som skulle ta blodprov, tre rör. Hon var jättetrevlig, men hon stack mig fem gånger (!) och fick ändå bara ut två rör. När hon skulle byta rör åkte nålen ut varje gång, och så fick hon sticka igen. Jag märkte att hon tyckte att det var hur pinsamt som helst, så jag var snäll mot henne. Sa att jag ändå inte hade något bättre för mig, skulle ju ändå bara sitta där och vänta på läkaren. Men mina armveck var helt sönderstuckna, och J såg skeptisk ut. Sen fick vi gå till väntrummet. En annan tjej kom dit med en man som nog var hennes pappa. Vi pratade lite grann, och fick veta att hon hade varit med i en bilolycka och voltat med bilen i halkan. Som tur var mådde hon och barnet bra. Plötsligt kändes mina besvär väldigt små, även om jag har väldigt ont.

Efter tre timmar kom läkaren, och hon ställde en massa kontrollfrågor om jag var frisk, och hade blivit opererad i magen tidigare och allt vad det var. Sedan kände hon på det ömma stället och sa att det var en typisk muskelsmärta. Hon sa till mig att ta ett par Alvedon innan jag skulle sova, och så fick jag lite starkare tabletter utskrivet som jag kunde hämta dagen därpå.

Sen lämnade jag av J hemma och åkte till jobbet. Normalt sett skulle jag ha stannat hemma, men det var ett lite speciellt tillfälle, som jag skrev i förra inlägget. Det blev en väldigt trevlig kväll till slut, med pepparkakor, lussekatter och diverse julrim. Är glad att jag åkte. Och så klart väldigt glad att min smärta inte var något allvarligt.

V 36 (35+0)

Idag är det soffläge som gäller. Har fortfarande väldigt ont vid höger revben, och det verkar inte bli bättre. Men det gör ondast vid ansträngning, så jag tänker att jag tar det superlugnt idag, så kanske jag fixar att jobba ikväll. Det skulle vara väldigt tråkigt om jag inte kan vara med, för det är lite julavslutning med en grupp som jag ansvarar för, och sen kommer jag inte att jobba med dem på ett år eller så. Ikväll tar jag nog ett par Alvedon och biter ihop om det inte skulle bli fullständigt omöjligt.

Igår cyklade jag ner till jobbet, vilket jag tror var ett misstag, för sen blev smärtan värre än någonsin. Jag har googlat lite, och det verkar som att musklerna runt revbenen kan bli irriterade av trycket från livmodern. Sen blir man ju alltid lite paranoid - känner jag lilltjejen mindre än tidigare? Tänk om något är fel? Borde jag ringa och kolla? Svårt det där. Vaknade kl 4 inatt och värmde vetekudden, som är min bästa vän just nu. Nu slökollar jag på TV, fingrar på mobilen och halvsover till och från. Ingen drömdag, hade gärna gjort något annat, men nu är det så här.

Fem veckor kvar! Snart är vi där!

Andas försiktigt

Lilltjejen fortsätter att trycka upp mot höger revben, och igår vaknade jag med en smärta som kändes nästan varje gång jag andades. Ibland har jag fått så tidigare, men det brukar gå över. Nu har det hållit i sig konstant, och idag är det till och med värre. Jag tror att det lilla pyret har kommit åt någon muskel som nu är ansträngd på något sätt. Tyvärr behöver jag mina lungor mer än vanligt, för jag ska sjunga och spela både idag och på lördag. Testade lite förut, och det gick över förväntan. Märker att jag behöver öva upp rösten, den låter ovanligt svag på lite högre toner, kanske beror det på min långa förkylning som inte riktigt har gått över än.

Vi har det rätt stökigt hemma, vilket jag tycker är jobbigt. Har försökt hitta smarta förvaringslösningar, men till slut blir det ändå kaos. Men nu har jag hittat ett bra tips på nätet som går ut på att bestämma sig för att ägna 15 min om dagen åt att rensa i lådor etc. Man hinner förvånansvärt mycket på en kvart, och då blir det inte ett jätteprojekt som man måste ladda i månader för. När klockan ringer är jag till och med sugen på att fortsätta, men har bestämt mig för att inte hålla på längre för att inte tappa sugen. Ska bara få med mig J också, så ska det nog bli lite mer ordning hemma!

FUB om förlossning

Idag var det förlossningstema på FUB. Jag gillar verkligen barnmorskan som leder kursen, hon är jättego. Jag var sanslöst trött, sömnen fungerar inte så bra för tillfället. Vi pratade smärtlindring, och jag visste det mesta sedan informationen på sjukhuset och det jag själv har läst på. Men det är ju bra att få prata om det i en mindre grupp och få ställa sina frågor. Jag börjar gilla min grupp mer och mer, synd att det bara är en måndag till som vi ses.

På slutet såg vi en förlossningsfilm. Trodde att den skulle vara jätteobehaglig, men de hade utelämnat de mest avslöjande kameravinklarna. Jag tror att alla vi tjejer som var där kände sig lite tagna efteråt. Jag kände mig som när jag var på sjukhuset för några veckor sedan - en massa starka känslor av förväntan och bävan. Det känns hur som helst hur stort som helst att vi ska bli föräldrar!

Provsvar

Nu ringde barnmorskan precis, hon jobbar tydligen sent. Och mitt socker hade legat bra, så nu följer de inte upp det här något mer förutom rutinproven som man alltid gör. Är verkligen glad för detta, men väljer ändå att se det som en varningsklocka. Nu får det bli lite nyttigare mat framöver!

V 35 (34+0)

Nu är det verkligen inte långt kvar! Mer än 85% av graviditeten har jag lagt bakom mig. Sov väldigt dåligt inatt, vaknade kl 4 och kunde inte somna om förrän kl 7. Så nu är jag rätt seg, och ska jobba ikväll. Skulle behöva lägga lite tid på förberedelser, vi får se hur mycket jag orkar.

Hade trott att barnmorskan skulle ringa idag, men inte. Är ju lite nyfiken på hur glukosbelastningen gick. Igår bestämde jag mig för att tillfälligt byta taktik när det gällde fika och socker. Hade en supergod chokladpaj i kylen, och tänkte att det är ju bättre att jag passar på nu, jag får kanske inte äta något sånt förrän lilltjejen föds sen. Inte så smart, jag vet, men nu är den uppäten, och därmed ska jag skärpa mig tills jag vet vad som gäller. Om inte annat så kommer nog J hålla koll på mig så gott han kan. Frågan är om han ska passa på att sympati-avgifta sig lite, han är en mycket värre godisråtta än jag!

Häromdagen kände jag på magen, och en liten hand mötte min. Åtminstone tror jag att det var det, den kändes för rund och liten för att vara en fot. Tänk att jag snart får träffa henne! Bara sex veckor kvar till BF!

Glukosbelastning

Imorse åkte jag till labbet på den vårdcentral där jag har min barnmorska. Jag fick sätta mig i en stol, och tog ett glukostest i fingret. Sedan fick jag dricka en sockrig vätska (kanske två deciliter). Därefter skulle jag vänta i två timmar. Jag skulle helst inte ens resa mig för att gå till toaletten. Tiden gick rätt fort, läste lite tidningar och satt med mobilen. Det gick förvånansvärt bra att vara utan mat, blev inte illamående, kände bara av en lätt huvudvärk. När de två timmarna hade gått, fick jag ta ett nytt blodprov, och sen fick jag gå. Analysen av resultatet skulle komma under dagen till min barnmorska, så jag hoppas att hon hör av sig idag eller imorgon.

Jag frågade min barnmorska när hon ringde i tisdags, om graviditetsdiabetes kunde kopplas till min PCO. Jag hade nämligen för mig att jag hade läst det någonstans. Hon kunde inte svara på det - tycker att hon vet väldigt lite om saker och ting, ibland känns det som om jag vet mer än hon. Det är lite störande. Hur som helst så kollade jag lite på nätet, och visst har man högre risk när man har PCO. En studie som är ett par år gammal hävdade att risken är förhöjd även om man inte är överviktig, som ju är en vanlig orsak till graviditetsdiabetes. En slutsats som studien drog var att man borde följa upp kvinnor med PCO noggrannare under graviditeten. I och för sig borde det väl räcka med de blodprov som redan tas på alla gravida, då får man bra koll. Kanske måste jag nu kontrollera min kost lite noggrannare, men det bekymret lämnar jag tills det bli aktuellt. Så länge försöker jag att hålla igen på godiset och fikat, åtminstone. Min svärmor är väldigt intresserad av kosthållning och började undervisa mig i telefonen igår. Det stör mig lite, vet inte varför. Hon försöker ibland få oss att äta nyttigare, men jag vill ha en avslappnad relation till mat, inte tänka på allt hela tiden. Hon har inte så avslappnad inställning, och jag vill inte att hon för över det på mig. Men jag är kanske bara lite gravidarg, vet inte varför jag bryr mig om det ens.

Högt socker

Barnmorskan ringde i morse och berättade att mitt blodsocker hade legat lite högt på provet som jag tog igår. Så nu vill hon att jag gör en glukosbelastning för att se om jag har utvecklat graviditetsdiabetes. Jag ska fasta från kl 22 ons kväll, komma till labbet kl 8.15 och dricka en sockerlösning, sen vänta två timmar för att sedan ta ett nytt blodprov. Jag är mest orolig för att jag inte får äta på så länge. Jag kommer att må skitdåligt! Och sen dricka något sött och sliskigt när man egentligen vill ha mat - blä. Det här ser jag verkligen inte fram emot.

Men framförallt hoppas jag att det ska vara falskt alarm, att jag inte har någon diabetes. Annars måste jag passa mattiderna noga, och jag har väldigt oregelbundna tider, så det skulle vara jobbigt. I värsta fall måste jag medicinera, men så illa får det helt enkelt inte bli.

Och jag som har mått så bra hela tiden började känna mig lätt hypokondrisk idag. Läste såklart symptom på nätet och plötsligt började jag känna mig trött och törstig - och huvudvärk hade jag visst lite också? Men jag är ju trött var och varannan dag, och jag behöver ju få i mig mer vätska än vanligt, så mina symptom kan ju lika gärna bero på själva graviditeten. Nu är det godis- och fikastopp, åtminstone fram till torsdag, hehe.

Barnmorska och FUB

Idag åkte jag rätt tidigt till MVC. Jag hade tid kl 9, och skulle ta blodprover innan. Det gick väldigt fort, så jag blev tidig till barnmorskan, men hon släppte in mig tidigare, så jag behövde inte vänta länge. Som vanligt har det mätning av magen - följde kurvan så när som på en centimeter. Hjärtat slog jämt och fint, lilltjejen var lite lugnare idag. Pulsen låg runt 140. Huvudet ligger nedåt, men är inte fixerat. Rumpan är fortfarande lite snett uppåt och trycker mot höger revben som tidigare. Innan jag skulle gå frågade jag om influensavaccin, och barnmorskan rekommenderade att jag skulle lyssna min VC.

På eftermiddagen var det dags för FUB, som vi har på en annan VC. Jag var lite tidig till den också,  och passade på att fråga om vaccin. "Det kan du få direkt", sa barnmorskan, och tre minuter senare hade jag fått sprutan! Lite skillnad på vilken service man får! Om det blir fler barn vet jag i alla fall vilken VC jag kommer att välja. Denna gång handlade kursen om första tiden med barnet. Väldigt mycket handlade om amning, bland annat fick vi se en amningsfilm. Det verkar inte vara helt lätt med amning, det är så viktigt att barnet får rätt tag om bröstet. När de visade med ett tygbröst, verkade det nästan som att man skulle kväva barnet med bröstet. Bröstvårtan ska ligga så långt in i barnets mun! Men det får väl ge sig. Det var jättehäftigt att få se en film på hur barnet för första gången letar sig fram till bröstet, precis efter att det har fötts. Hur häftigt som helst! Tänk att barnet själv letar och greppar  efter maten! Det ögonblicket längtar jag verkligen efter!