Molvärken fortsätter att göra sig påmind, ibland gör det ont. Minns inte att det har känts så här mycket under tidigare graviditeter, så det tar jag som ett gott tecken. Då kanske livmodern och embryot utvecklas som det ska. Tröttheten kom igår. Jag hade sovit nio timmar men hade ändå grus i ögonen hela dagen. Inte lika lång sömn inatt, men borde ändå inte ha gjort mig så trött som jag har varit. Känslan är dubbel. Jag är glad för varje symptom, samtidigt är det plågsamt att vara så trött, speciellt i mitt sociala jobb. Bävar för illamåendet. Slarvar nämligen med mattider en hel del. Det måste upphöra om jag ska kunna fungera på jobbet och hemma. Men det är en liten uppoffring om det leder till ett barn!
Hej!
SvaraRaderaFörst och främst stort grattis till pluset!!! Gud så härligt, håller alla tummar att allt går bra.
Hittade din blogg när jag sökte på ruvardag 10, som jag själv är på idag. Har också väldig värk men tycker mer det känns som mensvärk så är livrädd varje gång jag går på toa.
Detta är min femte syskon ivf (har en dotter på 2,5 som blev till på första ivf försöket). Jobbigt gånger tusen. Alla fyra försök innan har avslutats på ruvardag 13, så det är några jobbiga dagar kvar. Första gången som jag har lutinus, så hoppas att molande värken är del av biverkningarna mer än att mensen är på väg. Kram Nina
Man vet ju inte hur det slutar, det är ju det som är det läskiga. Hoppas att du kommer förbi den här kritiska tiden och att du får ett syskon till din dotter! Kram
Radera