För tre år sedan, januari 2010, började vi försöka få barn. Inga barn har det hittills blivit, och det här året har inte börjat så bra. Nu känns det som om alla känslor har kommit ifatt mig, och jag känner mig ledsen och orkeslös. På nyårsafton hade jag gråten i halsen, och de följande dagarna har fortsatt likadant. Vet inte varför detta drabbar mig nu, kanske hoppades jag så starkt på att jag skulle bli gravid innan vi skulle behöva ställa oss i kö för IVF. Kanske hinner alla känslor ifatt mig från utomkvedshavandeskapet, missfallet, och alla lyckliga gravida runtomkring mig.
Jag har inte motivation till någonting, känns det som. Har som tur var inte så mycket jobb, men ändå en del jag måste fixa. Annars tänker jag ta det så lugnt som det bara går, försöka gå ut i dagsljuset, sova bra. Allt för att den här tunga känslan över bröstet ska släppa. Jag hoppas verkligen inte att jag är på väg in i en depression. Vill ju ha energi för att eventuellt sätta igång med IVF och kontakta Adoptionscentrum. Som tur är har jag en kärleksfull och omtänksam man som håller om mig och lyssnar. Jag är tacksam att jag får ha honom i mitt liv.
hej..
SvaraRaderajag ville kika in på in på din blogg o säga hej o läsa. du hade kikat in hos mig.
De är bra att du har en så förstående o omtänksam man. när man går igenom nåt svårt som barnlöshet så måste man försöka prata med varandra o hålla ihop. jag o min sambo försökte i ett och ett halvt år.. det var tuffa perioder emellanåt men det har stärkt oss.
fortätt kämpa. jag tror ni säkert kommer lyckas. . på ett eller annat sätt.
kram
//dagijuli