I natt fick jag mitt syskonbarn, en liten tjej. Jag säger som prinsen: "känslorna är all over the place". Jag känner mig glad att bli faster, det känns spännande att få lära känna en liten ny släkting som jag kommer att få följa genom livet. Samtidigt känner jag en sorg som är svår att förklara. Jag kan ärligt talat inte säga om jag är glad eller ledsen, bara att det är mycket känslor. Känner mig lite orolig över att jag snart ska ha mens. Det blir nog tufft att ta allt barnsnack i jul om jag precis har fått veta att det inte blir något denna gång heller. Suck. Ibland känns livet lite hårt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar