I torsdags kväll hände något med min mage. Den fick en annan form, från att se ut som en midjeväska (J:s uttryck), till att bli mer avlång. Sparkarna känns annorlunda nu också. Jag tror att lilltjejen har vänt på sig, och jag kände när hon gjorde det, för det drog och spände i hela livmodern. Nu ligger hon mer bekvämt - åtminstone för mig. Hon killar mig inte långt utåt sidorna med sina sparkar heller. Kan däremot inte bli klok på om hon ligger med huvudet neråt eller inte. Jag tror nästan det, men är inte säker. Tycker det är jättesvårt att känna efter. Barnmorskan kanske kan hjälpa mig när jag träffar henne nästa gång.
Är tacksam över min brist på gravidkrämpor. Inga hemorrojder, sura uppstötningar, bristningar, eller problem med urinvägsinfektioner. Numera nästan ingen foglossning heller. Såklart känner jag av ryggont, det är svårt att böja sig och vända sig i sängen och så vidare, men verkligen inget som jag inte kan leva med. Jag stoppar in täcket mellan benen och under magen, och så sover jag helt okej. Det lär ju bli tungt mot slutet i vilket fall som helst, så det är ju skönt att det är uthärdligt nu, speciellt eftersom jag har tänkt jobba in i v 38.
Spännande, undra om hon har fixerat sig? Jag tycker det är så svårt att känna hur bebis ligger.. Det sparkar ju oftast på samma ställe dock så man får försöka tänka sig hur det kan vara där inne :) KRam
SvaraRaderaNej, jag tror inte hon har fixerat sig, för ett par dagar senare vände hon på sig igen. Man blir väldigt nyfiken på hur hon ligger, och hur hon i hela världen kan få plats! Våra små är ju inte så små längre. Kram
SvaraRadera