Den här veckan går jag in i halvtid - helt ofattbart! Jag är inte särskilt stor, men har en synlig mage - precis för liten för att folk ska kunna vara helt säkra på att jag är gravid och inget annat. Så nästan ingen vågar fråga. Sen ultraljudet har jag känt mig så glad - till och med lycklig! Dessutom går allt jättebra på jobbet, så just nu känns livet helt fantastiskt!
Sedan ultraljudet i onsdags har jag börjat äta Niferex, någon slags dunderkur för järnbrist. Jag kommer att behöva äta dem resten av graviditeten. Tyvärr kan man bli ganska kass i magen av dem, både bli lös och hård. Hittills har jag inte märkt av någotdera, förutom att jag får magknip ett tag efter att jag har tagit den. Idag var det ganska obehagligt, fick lägga mig och vila tills det gick över. Normalt sett har jag en ganska tålig mage, har till exempel aldrig varit förstoppad. Men den är helt klart mer orolig nu, och jag har oftare magknip och känner mig uppblåst. Men det är ju vanliga graviditetssymptom. Hur som helst verkar det som om jag behöver de där pillren, eftersom jag har varit helt osannolikt trött sen i lördags. Det känns som om sömn i princip inte hjälper, jag är lika trött när jag lägger mig som när jag går upp. Nästan åtminstone.
Kontaktade barnmorskan idag och berättade att allt hade gått bra på ultraljudet. Jag fick en ny tid den 7 okt - långt kvar. Sedan ska jag också se till att ringa sjukgymnasten och få hjälp med min rygg, som börjar bli öm och trött. Behöver nog stärka upp den lite.
Nu ska jag äta kvällsmat och softa. Ha en fin helg!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar